Makroekonomi 1 (NAA126)

Studentfrågor och svar

På denna sida kommer studentfrågor att besvaras, framför allt sådana som handlar om själva kursinnehållet, alltså om makroekonomi. Jag kommer också att lägga in kommentarer och göra vissa förtydliganden. Skicka in era frågor via email. Vänligen sök efter svar på era frågor i boken innan ni skickar in dem. Om jag bedömmer att frågan är av intresse för fler, så besvaras den på denna sida, annars svarar jag med email. Jag sätter inte ut namnet på frågestållaren.



Fredag 24/4

Kapitel 9: Avslutning

De återstående avsnitten av kapitel 9 (9.2 - 9.4) ger en översikt över hur interaktionen mellan teori och empiri har ökat vår förståelse för den ekonomiska tillväxten under de senaste decennierna. Fram träder ett livligt forskningsfält med policyrelevans. Vi överlåter åt er att läsa detta på egen hand. Vi har inga uppgifter på dessa avsnitt.
Däremot kommer här ytterligare ett exempel med anknytning till kapitel 7. Det liknar uppgift 5 i det kapitlet.



Torsdag 23/4

Kapitel 9: Tillväxt II

Vi såg i tidigare versioner av Solows modell att inkomsten per capita är konstant på lång sikt. I verkligheten har de flesta länder en långsiktig ökning i BNP per capita. Vi lägger nu till teknologisk utveckling, så att modellens långsiktiga utveckling stämmer bättre överens med verkligheten.
Här finns en kort genomgång av detta.

Fråga: Finns det någon information om utformningen av hemtentamen den 29/4?
Svar: Information om tentamens utformning finns här.



Onsdag 22/4

Vi har sett att K, Y och C är konstanta på lång sikt i den grundläggande Solowmodellen. Orsaken är att avkastningen på kapital till slut faller till en så låg nivå att kapitalackumulationen upphör (kurvorna skär varandra). I det sista avsnittet av kapitel 8 införs antagandet att L växer. Resultatet blir att även K, Y och C växer på lång sikt, trots att k, y och c är konstanta.
Låt oss se hur befolkningstillväxten påverkar Solows ekvation.



Tisdag 21/4

I det första avsnittet av kapitel 8 såg vi att en ekonomi med en hög sparkvot har en hög kapitalstock per capita i steady-state. Det innebär dock inte att det är bra att ha en så hög sparkvot som möjligt. När sparkvoten går över en viss nivå kommer konsumtionen i steady state att börja minska och när sparkvoten blir lika med ett så blir ju konsumtionen lika med noll. Avsnitt 2 i kapitel 8 söker efter en nivå på steady-state-kapitalstocken som gör att konsumtionen per capita blir den högsta möjliga.
Låt oss titta närmare på det.



Måndag 20/4

Kapitel 8: Tillväxt I

Detta kapitel inleder anlysen av ekonomim på mycket lång sikt, som behandlar ekonomisk tillväxt, alltså hur BNP per capita kan öka över tiden. En nyhet i kapitlet är alltså att vi studerar förändringar över tid. Därför ägnar vi tre dagar åt det.
Vi sätter igång med det första avsnittet direkt.

Fråga: Frågan gäller kapital 5, uppgift 3a. Hur kommer man fram till uttrycket för pengarnas omloppshastighet V = 5 i1/2 i lösningsfilen?
Svar: Använd definitionen av omloppshastigheten; V = P Y / M = Y / (M / P). Alltså, dela Y med uttycket för reala penningbalanser och förenkla.

Fråga: Frågan gäller kapital 7, uppgift 5. Hur härleder man arbetets marginalprodukt (MPL) från Cobb-Douglas produktionisfunktion?
Svar: Det enklaste är att komma ihåg att för Cobb-Douglas produktionsfunktion
Y = A Kα L1-α
är arbetets marginalprodukt = exponenten på L gånger den genomsnittliga arbetsproduktiviteten, alltså
MPL = (1-α) Y / L
Sätter man in produktionsfunktionens yttryck för y får man:
MPL = (1-α) Y / L = (1-α) A Kα L1-α / L = (1-α) A Kα L-α
Överkurs: Vill man själv härleda sambandet behöver man använda derivator. Detta krävs inte i kursen, men om man kan derivera och vill förstå härledningen, deriverar man produktionsfunktionen med avseende på arbetskraften L. Därvid behandlas uttrycket A Kα som en multiplikativ konstant, så den ändras inte. Derivatan av L1-α är (1-α) L-α
Man multiplicerar alltså med exponenten (1-α) och minskar därefter exponenten med 1. Resultatet blir detsamma som ovan:
MPL = (1-α) A Kα L-α

Fråga: Frågan gäller kapital 8, uppgift 1c. Det verkar stå fel i lösningsfilen. Är det så?
Svar: Ja, det står fel. Kapitalbestånden är korrekta men produktion och konsumtion är felräknade.
Där det står:
yA = (sA / δ)1/2 = 0.351/2 = 0.59
yB = (sB / δ)1/2 = 1.841/2 = 1.36
ska det stå:
yA = (sA / δ)1/2 = (0.1 / 0.2)1/2 = 0.71
yB = (sB / δ)1/2 = (0.3 / 0.2)1/2 = 1.22
och där det står:
cA = (1 - sA) y = 0.9 x 0.59 = 0.53
cB = (1 - sB) y = 0.7 x 1.36 = 0.95
ska det stå:
cA = (1 - sA) yA = 0.9 x 0.71 = 0.64
cB = (1 - sB) yB = 0.7 x 1.22 = 0.86



Fredag 17/4

Den andra förklaringen till arbetslöshet som presenteras i kapitel 7 är att lönerna av någon anledning ligger över jämviktsnivån, så att det råder ett utbudsöverskott på arbetsmarknaden.
Detta är väsentligen `klassisk' arbetslöshet, men de förklaringar till lönestelheterna som presenteras i kapitlet är huvudsakligen `moderna'.
Här finns ett exempel på detta.



Torsdag 16/4

Kapitel 7: Arbetslöshet

Arbetslöshet är för många det mest påtagliga makroekonomiska problemet. De som drabbas av den får utstå minskade inkomster och psykisk press.

Hittills har vi antagit full sysselsättning, eftersom vi har förutsatt att lönen anpassas till jämviktsnivån, så att utbudet blir lika med efterfrågan på arbetsmarknaden. Statistiken säger något annat: arbetslösheten är aldrig i närheten av 0 %. Under de senaste 10 åren har den svenska arbetslösheten legat mellan 5 och 10 procent.

Här presenteras en första förklaringsmodell till arbetslösheten, nämligen modellen för sökarbetslöshet. Enligt denna teori förlorar anställda sina jobb pga rationaliseringar och strukturomvandlingar. På grund av olika `friktioner' på arbetsmarknaden kan det sedan ta tid innan de hittar ett nytt arbete.



Onsdag 15/4

Här fortsätter vi det föregående exemplet på modellen i kapitel 6. Vi studerar hur de endogena variablerna förändras om ekonomin utsätts för exogena förändringar.



Tisdag 14/4

Kapitel 6: Den Öppna Ekonomin

Från mikroekonomin vet vi att internationell handel ökar välfärden. Genom att olika länder kan specialisera sig på att producera det som de är (relativt sett) bra på, får vi ut en större produktion av de begränsade resurserna och världen som helhet blir rikare. Detta syns inte i våra makroekonomiska modeller, men det är en underliggande drivkraft för den internationella handeln. Det är också en förklaring till den ökning av handeln som vi har sett över tiden.

I detta kapitel öppnas vår makroekonomi mot omvärlden. Det innebär att nettoexporten, NX, tillkommer som en komponent i inkomstidentiteten. Vi antar att vår ekonomi är liten, så att den kan ta värdsmarknadsräntan som given.

I den öppna ekonomin behöver inte sparandet vara lika med investeringarna. Det som måste gälla är att S - I = NX, dvs att nettoexporten alltid är lika med differensen mellan sparandet och investeringarna. Vi kallar också nettoexporten för handelsbalansen och S-I kallas för nettoutflödet av kapital.

Om handelsbalansen och nettoutflödet av kapital är positiva (de är alltid lika stora) betyder det att omvärldens försäljning av varor och tjänster till oss inte räcker till för att betala för det som vi säljer till dem. Därför måste omvärlden ta lån från oss för att täcka sitt handelsunderskott gentemot oss (vilket samtidigt innebär ett handelsöverskott för oss). Detta betyder att vi bygger upp en fordran på omvärlden, som kan konsumeras i framtiden. Om vi å andra sidan har en negativ handelsbalans, måste vi ta lån från omvärlden och vi bygger därmed upp en skuld som måste betalas tillbaka i framtiden.

Detta handlar alltså mycket om både nutiden och framtiden. Vi borde därför försöka följa ekonomin över tiden, men för att inte komplicera modellerna för mycket nöjer vi oss med att analysera ekonomierna under endast en tidsperiod (ett år).

Här kommer en beskrivning av en jämvikt i en liten öppen ekonomi, där vi också tar med den reala växelkursen.

Påminnelse om frågestund

I morgon, onsdag den 15/4 kl 10:00-12:00, har vi den tredje frågestunden på kursen. Här är länken till mötet:
https://mdh-se.zoom.us/j/718991590
Skicka gärna frågor i förväg. Förutom att besvara frågor från er planerar vi denna gång korta genomgångar av föreläsningsanteckningarna för kapitel 5 och 6. Ni rekommenderas att läsa dessa kapitel innan dess.



Torsdag 9/4

I kapitel 5 betonas det att vi som ekonomer (och som privatpersoner) måste vi skilja mellan "nominell ränta" och "real ränta". Den nominella räntan är den avtalade och betalda räntan. Den är till exempel den avkastning som sparare får på sina insättningar. Här följer ett exempel från ECB, som förklarar skillnaden mellan de två räntorna:

"En sparare som sätter in 1000 euro på ett konto under ett år kan få en nominell ränta på 2,5 % och efter ett år har han eller hon alltså 1025 euro. Men om priserna stiger med 3 % kommer han eller hon att behöva 1030 euro för att köpa samma varor eller tjänster som ett år tidigare skulle ha kostat 1000 euro. Det innebär att den verkliga avkastningen är -0,5 %. Detta är realräntan, och den beräknas genom att inflationen (3 %) subtraheras från den nominella räntan (2,5 %)."

(Ett liknande resonemang finns i föreläsningsanteckningarna.)

Här finns lite mer detaljerade beskrivningar av sambanden.



Onsdag 8/4

Kapitel 5: Inflation

Inflationen (den procentuella förändringen i den allmänna prisnivån) har varierat mycket över tid och mellan länder. Under tiden efter andra världskriget har de flesta länder haft problem med för hög (och varierande) inflation under vissa perioder.

I Sverige har vi haft en ganska stabil inflation sedan mitten av 1990-talet, åtminstone i jämförelse med tidigare perioder. Det är Riksbanken som ganska framgångsrikt har utfört den överordnade uppgiften att hålla inflationen i närheten av 2 procent. Troligen har Riksbankens ökade självständighet bidragit till framgången. Däremot har Riksbanken under senare år fått en del kritik för att man har låtit inflationen falla till för låga nivåer (till och med negativa).

Detta kapitel undersöker vad som orsakar inflation med hjälp av kvantitetsekvationen. Kapitlet redogör också för vilka konsekvenser inflationen har i samband med lån och räntebetalningar, med hjälp av Fisher-ekvationen. Det finns också en genomgång av kostnaderna av inflation mer generellt.

Här finns en kort genomgång av kvantitetsekvationen.



Tisdag 7/4

I stället för ytterligare en tillämpning på kapitel 4 kommer här en förberedelse för kapitel 5. Det handlar om samband mellan proportionella förändringar. Föreläsningsanteckningarna innehåller en del om detta men här ska vi vara lite utförligare. Detta ökar förhoppningsvis förståelsen, men det viktiga är att ni kan tillämpa de formler som ges i föreläsningsanteckningarna. En anledning till att gå igenom detta i detalj är att det används väldigt ofta inom makroekonomin.

Påminnelse om dagens frågestund

Dagens frågestund äger rum kl 10:00-12:00. Här finns en länk:
https://mdh-se.zoom.us/j/848116698
Skicka gärna frågor i förväg. Förutom att besvara frågor från er planerar vi denna gång korta genomgångar av föreläsningsanteckningarna för kapitel 3 (andra halvan) och kapitel 4.

Räntepolitik

Under dagens frågestund nämndes en skrift från Riksbanken som heter
Riksbankens räntestyrning - Räntepolitik i praktiken.
Denna skrift är frivillig brevidläsning för de intresserade. En annan länk till samma skrift finns under länken Kurslitteratur på hemsidan, men länken ovan fungerar lika bra.



Måndag 6/4

Kapitel 4: Pengar

Detta kapitel börjar med att ställa frågan: Vad är Pengar? Vi kan förstå vad pengar är genom att betrakta vilka funktioner de har och vilka olika typer av pengar det finns. Utifrån det kan vi sedan förstå hur pengarnas roll har utvecklats över tiden, från varupengar (som har ett eget inneboende värde) till nutidens `pengar genom dekret'.

Man brukar dela upp de makroekonomiska policyinstrumenten i två typer, nämligen finanspolitik och penningpolitik. Penningpolitik bedrivs av Centralbanken, som i Sverige har namnet Riksbanken. Riksbanken har numera en hög grad av självständighet. Direktionen är tillsatt av politiker, men politikerna får inte lägga sig i Riksbankens löpande arbete.

Vi ska i senare kapitel ofta beskriva penningpolitiken som en förändring i penningmängden. Visserligen handlar diskussionen om penningpolitiken mycket om Riksbankens val av reporänta, men Riksbanken ser till att denna målränta nås genom sitt inflytande på penningmarknaden, där man är en stor köpare/säljare av värdepapper.

Penningmängden, M, bestäms dock inte bara av Riksbanken. Även bankernas och hushållens beslut påverkar vad M blir.
Här finns en sammanfattning av hur M bestäms.
Den formel som beskriver vad penningmängden blir kan ni analysera numeriskt med hjälp av detta Excel-ark.

Fråga: Frågan gäller kapital 3, fråga 8d. Hur kan investeringarna stiga med tanke på att företag kommer behöva ge mer pengar till staten?
Svar: Frågan handlar om en skattehöjning. Produktionen och den offentliga konsumtion är oförändrade. När staten höjer skatten faller hushållens disponibla inkomster så de konsumerar mindre. När konsumtionen faller blir det mer över till investeringar.



Fredag 3/4

I den andra halvan av kapitel 3 behandlas först efterfrågesidan. Där beskrivs vad som bestämmer hur mycket som konsumeras, investeras samt hur stora de offentliga utgifterna är. Därefter kommer vi till jämvikten i den klassiska modellen. Jämviktsräntan innebär att sparandet är lika med investeringarna. Kapitlet undersöker också vad effekterna är av ekonomisk politik: hur påverkas jämvikten av t ex en ökning av de offentliga utgifterna?

Den klassiska modellen en grundmodell som vi modifierar på olika sätt under denna kurs och under nästa kurs (NAA127). Det finns ofta anledning att jämföra de resultat man får i senare kapitel med de resultat man får här.

(Det klassiska antagandet om att priserna alltid hittar sina jämviktsnivåer mycket snabbt har kritiserats av en del ekonomer. Den mest kände av dessa den brittiske ekonomen John Maynard Keynes. Vi återkommer till detta i nästa kurs.)

Här finns ett räkneexempel på den klassiska modellen.



Torsdag 2/4

Kapitel 3: Inkomst

I kapitel 3 presenteras den så kallade klassiska modellen. Den utgör basen för all makroekonomi. Ett viktigt kännetecken för den är att alla priser är flexibla, inklusive lönerna. Till följd av detta råder alltid jämvikt på alla marknader, även arbetsmarknaden. Med andra ord finns det i den klassiska modellen ingen arbetslöshet eller andra outnyttjade resurser.

Detta kapitel börjar med två avsnitt om utbudssidan i ekonomin. I det första introduceras produktionsfunktionen, som beskriver hur mycket man kan producera med en given insats av produktionsfaktorerna. Därefter förklaras hur inkomsten fördelas till arbete respektive kapital. Detta bestäms av företagens optimeringsvillkor och jämvikterna på faktormarknaderna.
Här finns ett exempel med anknytning till dessa två avsnitt i kapitlet.

Fråga: Vad är det för skillnad på bruttonationalprodukten (BNP) och bruttonationalinkomsten (BNI) och vilka är de engelska beteckningarna?
Svar: Om vi utgår från bruttonationalprodukten (BNP) så heter den på engelska gross domestic product (GDP).
Om man till BNP lägger nettofaktorinkomster från utlandet får man bruttonationalinkomsten (BNI), som på engelska heter gross national product (GNP).
Om man från BNP drar kapitalförslitningen erhålls nettonationalprodukten (NNP), som på engelska heter net domestic product (NDP).
Slutligen, om man istället drar kapital kapitalförslitningen från BNI får man nettonationalinkomsten (NNI). På engelska har den flera namn: net national product (NNP) eller national income (NI). Alltså:
BNI = BNP + nettofaktorinkomster från utlandet
NNP = BNP - kapitalförslitning
NNI = BNI - kapitalförslitning


Onsdag 1/4

I kapitel 2 hittar vi genomgångar av försörjningsbalansen och sambanden mellan olika inkomstbegrepp. Vi bygger våra modeller på dessa samband mellan variablerna. Till exempel kommer identiteten Y = C + I + G + NX från försörjningsbalansen. Då försörjningsbalansen är en bokföring som alltid går ihop måste ekvationen alltid gälla. Därför kallar vi den en identitet.
Här finns ett exempel på detta.

Frågestunder

Det kommer att arrangeras frågestunder via Zoom ungefär en gång i veckan. Det första tillfället blir imorgon, torsdag 2/4 kl. 14.00. Länk till mötet finns här:
https://mdh-se.zoom.us/j/496376322
Det blir ett gemensamt möte för kurserna i Eskilstuna och Västerås med båda lärarna Clas Eriksson och Johan Lindén. Det går bra att skicka in frågor i förväg via email. Kommande frågestunder anslås under länken Viktiga nyheter.



Tisdag 31/3

Kapitel 2: Makroekonomiska Data

Liksom andra vetenskaper jobbar nationalekonomer både med med teorier och observationer av verkligheten. Kunskapen förs framåt genom en växelverkan mellan dem. Teorin är till hjälp när man försöker organisera komplicerade samband och stora mängder information/data. Men man måste hela tiden testa teorierna genom användning av de empiriska observationerna.

Tillgången på data som beskriver den ekonomiska aktiviteten har förbättrats enormt under de senaste decennierna. Detta kapitel går igenom hur man beräknar BNP (Bruttonationalprodukten), KPI (Konsumentprisindex) och det relativa arbetslöshetstalet. Kapitlet går också igenom hur man beräknar real BNP, dvs BNP justerat för prisförändringar, samt några alternativa mått på ett lands inkomst. Här följer ett
exempel om beräkning av real BNP samt en övning på beräkning av KPI



Måndag 30/3

I samband med kursstarten kan det vara nyttigt med en repetition av den matematik som ni behöver behärska. Kompendiet
Repetition av Grundläggande Matematik för Ekonomer
kan vara användbart för detta.

Den Matematik som vi använder är inte svår, men om man inte sysslar med den på ett tag faller den lätt i glömska. Kapitel 1 i kompendiet ger en repetition av det allra viktigaste. När ni börjar med kapitel 3 i Mankiw kan det också vara bra att titta på kapitel 2 och kapitel 3 i kompendiet.

Kapitel 1 presenterar några centrala makroekonomiska variabler, nämligen bruttonationalprodukten, inflationen och arbetslösheten. Därefter ställs några viktiga frågor i anslutning till dessa variabler, med syftet att belysa vad makroekonomer sysslar med. Notera att variablerna utgör mått på tillståndet i ekonomin som helhet, därav namnet makro.

Detta följs sedan av en kommenterad beskrivning av den historiska utvecklingen i USA. I föreläsningsanteckningarna har vi det motsvarande för Sverige. Därefter kommer en kort genomgång av hur ekonomer tänker och hur vi jobbar. Det betonas att alla priser (inklusive löner) anpassas till sina jämviktsnivåer under nästan hela denna kurs (till skillnad från nästa makrokurs). Tack vare dessa flexibla priser får vi jämvikt på alla marknader.

Med anledning av detta är det lämpligt att repetera hur man kan analysera marknadsjämvikter med enkla matematiska och grafiska metoder.
Ni hittar ett exempel här.

Fråga: Kommer du att ge några föreläsningar via tex zoom?
Svar: Jag har inte planerat att ge några föreläsningar via zoom. Föreläsningsanteckningarna ersätter föreläsningarna. Det första steget, för varje kapitel, är dock att ni läser i boken (med stöd i föreläsningsanteckningarna) och genomför övningsuppgifter på egen hand. Därefter svarar jag på frågor på denna sida. Jag kommer också att lägga ut en del kommentarer om de olika kapitlen.

Fråga: Har du någon läsanvisning där man kan se när man senast bör börja jobba med ett visst kapitel?
Svar: Jag rekommenderar att ni jobbar med de olika kapitlen enligt följande schema:


Contents by Johan Lindén Revised: 2020-04-24